Flerspråkighet - reflektion

Föreläsningen diskuterade den frågeställning som just nu är aktuell - detta med två språk under ett tak. D.v.s. att förena svenskspråkiga och finskspråkiga elever i samma undervisning.

Helt ärligt förstår jag inte hur detta skulle gå till, och jag tror inte heller att det skulle fundera på långsikt. Jag är kanske lite överpatriotisk gällande finlandssvenskan, men jag tror att en sammaföring kunde lätt blanda ihop språken och få oss att mista språket, lite i taget. Det går ju kanske att samarbeta på annat sätt? Men via skolan vill jag inte blanda ihop språken (språkbad och samarbete är en annan sak än klassvis), ifall inte någon kommer med en väldigt bra anledning och idé hur detta skall genomföras.

Den finlandssvenska identiteten

Vad innebär vår finlandssvenska identitet? Är det att vi får betjäning på vårt eget språk, eller att vi har en egen flagga? Är det att våra barn har möjlighet att få undervisning och vård på sitt eget modersmål, eller snapssångerna, BUU-klubben, Radio X3M eller Modersmålets sång?
Herberts lyfte fram många aktuella frågeställningar under sin föreläsning som t.ex:
  • Vem är typiskt finlandssvensk?
  • Hur skulle DU presentera dig som finlandssvensk i olika delar av världen?
  • Är finlandssvenskar lyckligare än finnar?
Vilka fördomar finns det mot oss som finlandssvenskar och vad är det som skiljer oss mot "Sannfinnarna"? Jag ser mig själv som en minoritet, men ändå som en "part of the big picture". Jag räknar mig som Finsk men även Finlandssvensk. För mig är finlandssvenskheten viktig, och något som jag kommer att föra över till mina egna barn, trots att min pojkvän själv är en "Sann Finne" (inte sannfinländare ;)

Utställning på Kuntsi (studiebesök)

Kuntsi är ett museum för modern konst i Vasa. Det första som imponerade på mig var "ankomsthallen" som vi välkomnades in i, en konstnär som hade återskapat en ankomsthall på en flygplats. Den var väldigt realistisk för att bara vara ett välplanerat rum. En annan konstnär som jag tyckte var spännande var konstnären med den förlorade identiten som senare hade fyllt väggarna i ett rum med käppar, ett mönster som föreställde hans hjärtrytm under en hel dag.
Det absolut vackraste under utställningen var trots allt denna:

Samtidskonst i skolan

"Fantasi är ett uttryck för att undersöka världen genom fantasi, kreativitet och estetik"

Modern konsthistoria tar sig i uttryck på flera olika sätt. Detta kan vara
  • Mimetiskt (avbildande av verkligheten)
  • Formativt (talang, olika formeir, komposition)
  • Expressivt ("Jaget", medmänskligt, t.ex. "Skriet")
  • Transformativt (Förändring hos en själv och omvärlden, konst som samtid)
Samtidskonstnärer vill ofta gärna ställa ut sina verk i det offentliga rummet. Inom samtidskonsten försöker vi lära oss att "think outside the box". När man ska lära sig något nytt hamnar man lätt i ett kristillstånd, något som kanske kan förbigås ifall vi låter oss vara mera fria i skapandet. Fantasin är ändå en stor del av skapandet, och fantasin kan både sätta gränser samt sätta oss fria.
"Den negativa sidan av fantasi är oro. Fantasi hjälper oss även att se sådant som ännu inte är"
Leo Vygotskij
Exempel på samtidskonst:
Pippilotti Rist
Olafur Eliasson

Interkulturell medvetenhet

Det som jag lärde mig mest från denhär förläsningen var att vi har alla olika synsätt, normer och moraler i olika kulturer. Man kan även fundera på vilket sätt våra kulturer är olika?
  • Individualistiska <---> Kollektivistiska?
  • Lågkontext <--> Högkontext?
  • Monokrona <---> Polykrona?
Vad innebär då interkulturell medvetenhet? Jag ser det på så sätt att man är medveten om och förstår sig på att olika kulturer är olika. Inter = worldwide. Ett "Ja" är inte alltid ett "Ja", och så vidare. Jag tror även att ifall man är kulturellt medveten så har man även svårare med att ta till sig fördomar, och lättare att förstå människor med olika bakgrunder.

För undervisning (speciellt kanske i högstadiet) finns det en superbok skriven av Gillis Herlitz - "Vem är inte riktigt klok?" Denna är en kulturguide för ungdomar.

Emina Arnautovic

Min första tanke efter 15 minuter in i hennes föreläsning - Gud vilken stark kvinna! Det sätt som hon har hanterat allt sedan flytten från Bosnien... och se på henne idag, en framgångsrik kvinna i ett helt nytt land som hon idag kan se som sitt eget. Otroligt! Hennes sätt att föreläsa om sitt liv och visa upp sitt liv för oss som egentligen är helt omedvetna och har mest bara levd i vår egen lilla bubbla.. Jag är imponerad, kan inte annat säga.

Jag var nästan chockad efteråt över hur min egen inställning till invandrare hade förändrats. Det är ju så lätt att bara säga "jaajaa, de kommer hit och lever på våra socialbidrag, är för lata för att söka jobb, lära sig språket och ställer bara till med problem". I själva verket är det en minoritet av dem som beter sig på detta sätt. Vi måste även se skillnad på flyktingar, invandrare och "Jobbinvandrare". Många av de som kommer till oss VILL inte åka från sitt hemland till ett annat land där många är kritiska mot dem, talar ett HELT främmande språk och många gånger dömer dem väldigt snabbt. Många av dem sköter ändå sin integrering väldigt bra, och vi måste lära oss att stöda dem. Integreringen blir ju bara svårare ju mer dömande vi är. Drar alla sitt strå till stacken tror jag inte att kulturskillnaderna skulle vara lika stora.
Stark kvinna.

RSS 2.0